Lite uppdatering där vi tittar tillbaka på en tävling som körde oss rakt in i SVT-dokumentärer. Årets Sydrally bjöd som de flesta vet på en mindre åktur på SS7 (SS3 för Sydrallyt) och ras från ledning till jumboplats. Grymt nöjda ändå med att ha kommit undan utan större skador. På filmen kommer vi farande dels på SS4 för Sydrallyt (ca:4:55) efter avåkningen på en befäst jumboplats och dels vad jag tror är på SS1 för Sydrally (ca:6:25) och där går det i sådana fall utan noter. Andy behövde en sträcka för att bli varm i kläderna efter 2 års uppehåll. Grymt roligt tävling och stort tack till Andy som med mycket kort varsel tog sig ann uppdraget i kartläsarstolen. Även ett stort tack till Bröderna Ekdahl för föredömlig service (SVT-kändis) med den tillhörande barnpassningen och kommer med uppdraget. 

Säsongsavslutning med Harry

Vi blir aldrig fullärda. Skulle vi mot förmodan bli fullärda blir vi för den skull ändå inte fulländade, för det finns många parametrar som skall sammanfalla och korrelera för att fulländning ska uppnås. Årets säsongsavslutning var ytterligare ett steg mot både lärdom och fulländning. Minst en gång om året finns det en plats att fylla i Erik Harryssons Volvo. Inte en helt obetydlig plats i fordonet även om känslan av maktlöshet är märkbar när man varken har kontroll på ekipagets hastighet eller riktning. Erik tillhör en skara som för rallysporten är vad herr Papphammar är för svenskt kulturtradition. Det är roligt mest hela tiden och över det hela ligger den stora frågan; kan du inte bara lugna ner dig och fokusera på uppgiften. Då hade å andra sidan inte herr Papphammar blivit ihågkommen för eftervärlden, för om det skulle råda ett planerat lugn skulle herr Papphammar vara precis som alla som vandrar runt på jordkulan. Och hur kul är det.

Redan innan start i började psykningarna från vännen och ärkerivalen Rikard Fors. Harrys vapendragare Jim Nilsson är lite som tonic är för grogg. Det spär på men är inte alltid av godo. Psykningarna viner i luften. Medan Fors angriper Harrys bilkörning kör Harry mer "underbältetslag" och påpekar Fors omfång snarare än hans bilkörningen. Nu är jag bara utomstående och ska inte lägga någon värdering i detta men Harry framstår som den något mer mottagliga i denna psykologiska krigföring.

Genomkörningen är dagens i särklass lugnaste stund. Det råder ett visst fokus så längre Fors är utom synhåll. Regnet hänger i luften och det är mycket fokus på däcksval. Jag är ingen expert så att rådfråga mig är som en fråga tjejen eller killen (lika illa vilket som) som står i kassan på Statoil. Du får ett leende, blinkas lite pinsamt med ögonen och sen får du; "man får två packet tuggummi för priset av ett". Beslutet, efter lite tuggummituggande, landar i att det är torrdäck som gäller.

SP1: Här är den i särklass viktigaste frågan hur fort man kan köra i första svängen. Resten är åsidosatt. Det blir som det blir. Första svängen är inga problem men resten lämnar mer att önska, framförallt en halvsnurr i svängen omgående efter första svängen. Det känns dock tryggt att Harrys första kommentar efter målgång är; "Fors kan också göra bort sig, det är inte kört". Självklart kan Fors göra bort sig. Det kan alla. Det gör han inte.

SP2: Revansch. I 400 meter råder revansch sen är Volvon på väg att sopa med sig grindstolpar och staket när fästet inte räcker. Snurrningen är ett faktum och sen inleds en längre och mycket tidskrävande backövning. Ridå, men fortfarande är Harrys fokus knivskarpt; "Fors kan också snurra, det var grymt halt"

SP3: Revansch på riktigt. Nu visar Harry att det finns kvalitéer och med tiden vi presterar drämmer vi inte bara till Fors utan de flesta andra också. Dagens höjdpunkt?

SP4: Favorit sträckan. Det man tycker mycket om vill man av helt naturliga skäl göra länge vilket inte helt är förenligt med sportens grunder. Bra körning från Harrys sida men jag håller igen och det syns på tiden. Åkrädd? Jag tar på mig några sekunder för jag manar inte på ordentligt. 

SP5: Stabilt men återigen på den säkra sidan. Inte heller på sista provet manar jag på och då fyller man inte mycket funktion i Team Panzer Elit, ett team som bygger på hög frekvens och mycket adrenalin. Vi är i princip lika med Fors men det fanns mycket mer i ekipaget så mycket kan vi konstatera.

För att summera dagen så är det otroligt roligt att åka med Harry och jag gör det mer än gärna. Måste bara kolla synen och justera eventuella brytningsfel som påverkar och har påverkat under en längre tid. 

När man själv sköter spakarna vet man när det är på väg att gå överstyr, när man åker med Harry är man en glad passagerare i en åkattraktion med hög åldergräns gällande språkbruk både före och under färd. Resultatet i Eslöv blev som det blev efter snurrningen på SP2 och det var givetvis en missräkning. Att Fors var före och var en ännu större missräkning.

Höstuppdatering

Det har varit dött som i graven ett bra tag nu. Sedan TV-Svängen för att vara korrekta och det har hänt både en, två och tre saker sedan dess. Sydsten-Bilteknik Rajset, Torna Rallyt, Falsterborallysprint och sen årets givna säsongsavslutning. Kurs med Harry i Eslöv.

I Dalby var rollen att se till att alla andra kunde leka och ha en bra dag i stenbrottet. Summa summarum kan det konstateras att vuxna leker bra och bäst lekte Jocke Kristiansson. Man kan leka på många olika sätt och sedan lågstadiet har lekar som skeppsbrott varit populära lekar bland småpågar och småtöser. Även för småpågar som närmar sig de 40 har inte leken förändrats utan bara formerna för hur den utövas.

Torna Rally var premiär på så många sätt. Det var första samarrangemanget mellan Lund och Arlöv. Det var första gången vi i organisationen arrangerade rallytävling. Andy Nilsson som självutnämnd (eller kanske inte) tävlingssekreterare har inte antecknat så flitigt sedan skolåren och frågan är om ens då. Arrangemanget förlöpte utan större intermezzo och det gav en viss mersmak att göra ett försök även 2017. Nya människor på nya poster i en ny tävling. Fanns med andra ord alla ingredienser för att det skulle kunna gå riktigt åt pipan men har man helgarderat sig med både livrem och hängslen är man på säker mark. Vi vet alla att det är viktigt med en bra start på alla tävlingar och här fanns både livrem och hängslen för att säkra upp...

Stort tack till alla som bidrog och hjälpte till. Stort tack till Jörgen Lundgren som upplät sin mark, tomt och väg till Skånes (och några från Blekinge) grusåkare.

För det egna tävlandets del har det sedan Sydrallyt mest handlat om en kamp mellan chaufför och fordon. Efter TV-Svängen fick det räcka och det blev till att hänga på både nya stötdämpare och fjädrar. Det fanns andra faktorer som påverkat väghållningen men de är av mer ljusskygg karaktär. Test i Falsterbo. Alla vet att det är lite spårigt på gamla LV4 och i år var definitivt inget undantag. Det var frisk satsning på SS1 för att sätta press på framförallt Johan Kastenman. Nu blev det mest som det brukar bli och istället för att sätta press blev det piss och pannkaka när vilja och hastighet inte alls överensstämde med vägens utformning. Drygt 20 sekunder på två kostsamma snurrningar med backövning. Får se det positiva i allt elände och det är att vi börjar bli vassa på att backa. På sträcka 2 fick vi viss upprättelse och var snabbast i klassen men några sekunder efter Kastenman som i sedvanlig ordning hade bråttom i spåret. De nya stötdämparna och fjädrarna verkar fungera och vi ser fram emot kommande övningar 2017.

Utbildningsdagen med Harry kommer i en egen redogörelse då detta är ett kapitel för sig i positiv bemärkelse förutom vissa kursmoment som väger över i den negativa vågskålen. Håll andan. 

TV-Svängen

Det blev en tuff dag i spåret med mycket strul men vi fick köra den långa rundan och det var dagens målsättning. Problemen började redan på fredagkvällen när gaswiren gick av när det skulle lastas.

Det började knackigt på SS1. Jag har kört för lite i år och i kombination med att väghållningen med de nya stötdämparna var inte helt hundra blev det osäkert och tveksamt. Marie Ragntoft som återigen skötte notblocket var innan start mer än hälosamt nervös och behövde också en sträcka för att värma upp och lugna nerverna.

På sträcka två gick det något bättre men med 1 km kvar försvann bromspedalen i botten och med den all bromsverkan. Återigen, precis som i Herrljunga, hade bromsslangen gått av. Ridå. Nu var det dock service efter sträckan och efter en mer eller mindre livsfarlig färd till servicen i Linderöd blev det till att montera en ny bromsslang. Vi hann dock inte lufta bromsarna ordentligt. Återigen steg vilopulsen till oshälsosamma nivåer.

SS3 och 4 gick osäkert med halvkassa bromsar som ibland tog och ibland lämnade mer att önska.

Med luftade bromsar blev det en klar förbättring på SS5 men nu var det hastighet och riktining som inte korrelerade. Det gick lite för fort i en vänster 2 och att klara höger 2an som kom efter fanns inte på kartan. Snurr och så rann det iväg ännu lite tid. SS6 och 7 genomfördes utan några större problem förutom att tempot var lite för lågt. 

Hur som helt så kom vi i mål och det var en riktigt rolig dag. 16:e totalt och när alla andra hade bekymmer blev det en 3:e plats i klassen. Får vi ordning på väghållningen kanske vi kan åka lite fort också men det får bli 2017

Målgång i midnattsloppet

När löparskorna åkte fram blev det målgång och på en placering på den övre halvan. Säger kanske inte så mycket med drygt 4000 löpare på startlinjen. Det blev plats 354 med tiden 44.28 över de 10 km. Det var en bit upp till den vinnande etiopiern Gebre Yadete som knatade runt på 31.03. Hade jag värmt upp och tränat (och lagt vissa laster åt sidan) kanske Yadete fått nöja sig med en silverpeng.

Nu ser vi fram emot TV-Svängen och då lämnar vi löparskorna på hyllan, och förhoppningsvis träningsvärken.

Midnattsloppet

Vi ska se om löpning är mer min grej och en anmälan är gjord till Midnattsloppet i Malmö den 27/8. Fackpampen springer under SACO-flagg.

Blickar framåt

Att blicka bakåt och säga att det var bättre förr är bara ett tydligt tecken på att man är gammal och inte är med i utvecklingen. Därför blickat vi framåt efter x-antal bedrövelser och tar oss an TV-Svängen, även om det efter Kullingstrofén kändes tveksamt om det skulle köras mer över huvud taget.

Cykelpump

940n kräver mer än två cykelpumpar för att gå att framföra med någon reda, den var snudd på lika vinglig som en 140 eller Amazon

Glömmer den gågna helgen

Snurrning och så dog motorn på SS1 och en i övrigt tveksam insats med ovana vid Barths noter. Bättre satsning på SS2 men återigen en snurrning, tog tid att få i backen och sen motorstopp. Massor av tid och ridå.

Service och beslut att ta nya tag. Ok på SS3 till en början men vingligt och i en H2 blev det en snurr igen ut på en äng. Inga bromsar, brott på bromslangen så all olja runnit ur. Bara att kasta in handduken. Misstänkter att en stötdämpare packat ihop för det går inte att köra och den slår igen ojämnheter och snurr på varje sträcka och vingligt och snurrtendens i var och varannan sväng kan inte bero på föraren.

Just nu är rally inte särskilt kul. Fick inget positivt med oss hem vilket var hela tanken med turen till Herrljunga.

Inför helgen

Det ska tävlas på olika håll till helgen. Opel Team Hällestad ska till Sunne, dock ska Lundgrens bisittare bara åka till Herrljunga. Lilla Prodrive lämnar uterummet och tar sig in i Opelvärmen för att upprepa fjolårets totalseger. Nya verktyg för hjulinställning kanske gör susen. Det var nära nog glasklart.

För egen del har containern fått sig en översyn och vi hoppas på att vi tar oss an den långa rundan i Herrljunga. I detta garaget finns inga nya verktyg för hjulinställning, det lämnas till Tirup Service och One Tech Sweden att justera för om det skulle göras själv vet vi aldrig vart bilen styrt.

Kullingstrofén

Anmälan gjord till Kullingstrofén. Vi måste för egen del få ett kvitto på att Dackefejden var en engångsföreteelse.

Bjuder på ännu en historia från Copenhell. Efter ankomst till Köprenhamn gick vi och strosade längs Ströget när en utspökad herre med ett lika utspökat entourage kommer gående. Andy kommenterar det hela med något i still med "vilken wannabe". Andy får fundera kring termen wannabe för detta var "the real deel". Nikki Sixx från Mötley Crüe.

Sommaruppdatering

Det är glest mellan uppdateringarna men är det semester så är det. Efter det totala nederlaget i Växjö som vi snabbt försökt glömma har det agerats lots i Ljungbyhed till Marcus Ekdahl. Även här fanns det mer att önska även om glädjeämnena var fler än bakslagen. Fösta rundan var riktigt bra sånär som på en grov miss på första varvet som skylls på brister i rekognoseringen och brister hos lotsen. Trots allt andra tid. Sen blev det sämre. Mycket sämre. I andra omgången kom regnet och det kraftigt och med det en även en kraftig försämring. Revansch blev det dock i sista omgången där det trots kraftig nederbörd gick riktigt bra men när det går som bäst brukar det innebära att det bara kan kan bli sämre. Vattenplaning och så var vi utanför spår och tappade en hel del tid ute i gräset. Resultatet blev en fjärdeplats, tror jag, vilket är bra men sämre än vad det inledningsvis lutade åt. Det var kraftig fukta på flygfältet.

Efter Växjö fick besättningen åka på retreat till Copenhell för rehabilitering. Mycket trevligt även om det var kraftig fukta även i Köpenhamn. 

Soppatorsk skulle vi definitivt inte åka igen så närheten till macken var viktig. Värmen tar hårt. Någon gång under natten spelade Abbath. Det spekulerades vilt om den forne Immortal medlemmen var densamme som den kyrkobrännande yxmördare som förpassat forna bandmedlemmar till de sälla jaktmarkerna. Nu visade det sig efter en närmare och mer nykter analys att Abbath var en helylle utan mord och kyrkobränder på sitt CV. Detta CV tillhörde en helt annan inte lika helyllefigur inom samma gamla band.  

Copenhell

...På torsdag åker jag och Andy till Köpenhamn för att sependera midsommarhelgen på hårdrocksfestivalen Copenhell och där ska vi efter helgens erfarenhet inte snåla med bränslet.

Dackefejden

Många fel gör inte ett rätt. Återigen satt Andy Nilsson i högersoffan efter att ha fått blodad tand i Sydrallyt men när jag på grund av bättre vetande valde att prova åka med mer frambroms än tidigar på SS1 blev det en värdelös start på dagen. Kändes osäkert och NOA levde sitt egna liv var min bestämda uppfattning. Till SS2 justerades bromsarna tillbaka till vad vi åkt med tidigar och nu gick det klart bättre tidsmässigt. Tanken var att vi skulle öka något på SS3 och det gick lysande i 5 km sen tog det roliga slut. En simpel snurrning i ett vägbyte tog 12 minuter att reda ut då framhjulen gled ner om dimeskanten och bilen satt fast och utan publik bortsett från vägvakten och två tappra småkillar som inte orkade lyfta en tung Volvo. Inte förrän lite starkare karften anlände efter ett par minuter lyftes Volvon upp ur det mjuka diket. Nu var inte katastofen över utan i all okoncentration missade jag en not och återigen var NOA utanför spår i en lurig höger 2. 

Efter att ha deklarerat för Ola Strömberg som skötte radiosändningar från målet att "rally är en jävla skitsport" och sur som en citron lämnat sträckmålet kunde det kanppast bli värre. Men man slutar inte förvånas. En lång, lite för lång, transport från sträckan till service i Växjö knäcke det sista som fanns kvar av självkänsla när vi 1 km från service får stopp. Bensinen tog slut och med den det sista av mitt tålamod. Andy valde mycket klokt att inte nämnvärt kommentara det inträffade. 

När det fungerar så fungerar det bra men det är för många fnurror på tråden för att en ska kunna vara ens lite nöjd. Nya friska tag utlovas dock och ska hädanefter åka med full tank.

Staffanstorps Motorfestival

Då var årets motorshow avklarad. Fredagens rallykörning och lördagens hamburgar- och korvgrillning genomfördes i strålande högsommarvärme och det var gott om folk under båda dagarna. På fredagen är det framförallt drifting och stuntkörning med motorcykel som står i centrum men vi finns med på en hörna och runt 35 personer tog chansen att prova åka rallybil.

Återigen bjöd Daniel Ekdahl Staffanstorpsprofilen Chris på en åktur. Chis är förståndshandikappad och sitter i permobil, men rallybil får han självklar åka.

Håkan Oddshammar tog i för kung och fosterland, det var ändå i ganska nära anslutning till nationaldagen, och det resulterade i att BMWn behöver ett tjockare lager polish på bakskrämen.

Christer Andersson provkörde sin Volvo 242 Ap-K men efter ett par rundor fick han kasta in handduken när motorn började gå orent.

Tre omgångar bakdäck (slitna från början) förbrukades på Ryngecontainern. Vet inte om det var värmen eller åldern för Gullabo var bra svettig mot slutet.

Pamela visade sin uppskattning över Håkans körning

 



 

 Två som tog chans att åka BMW

 

 Många kända ansikten (och okända) var på plats

 

 Krävdes två herrar för att täcka resultatet av årets motorshow

 

 Gamla Sockerbruket skådeplatsen på fredagens aktiviteter

 



Andy tränade återställning inför kommande arrangemang

Staffanstorps Motorfestival

Nu på fredag kör vi återigen rally där allmänheten får prova på att åka med i samband med Staffanstorps Motorshow. Det blir tredje året i följd och vi hoppas givetvis att det uppskattas av de som tar chansen. Förra året körde bl.a. Björn Borgqvist (hela vägen från Olofström till Staffanstorp - det är att ställa upp när konkurrenterna ringer och ber om hjälp) och denna unga medpassagerare var i alla fall nöjd.

Med nyriktad Ryngecontainer får Tomas Gullabo Jansson återigen sköta spakarna. Jag höll fanan högt förra året och skrämde slag på passagerare (och förare) och asfaltesset Daniel Ekdahl visade att han inte räds en eller två grussvängar. I årets upplaga får trion sällskap av Christer Andersson med Escorten och Håkan Oddshammar med BMWn. Det kan även bli en femte bil men detta får vi återkomma med.

Det kommer även köras drifting och stunt med motorcykel.

Uppdatering maj

Sydrallyt blev en spännande tillställning. Först fick Steiner kasta in handduken redan under fredagen och blixtinkallad fick Andreas Nilsson kasta sig in hetluften direkt. Det var ett par år sedan Andy läste noter och det är inte lätt att läsa i Blekinge och därför blev 16 km SS1 lite notfattigt. Men vi tog oss i kragen på SS2 och här lyckaddes vi på något viss vara före alla andra, Mattis Olsson som hade rekat borträknad. Eftersom SS1 fick strykas på grund av en skogsbrand fann vi oss hastig och mycket lustigt i ledningen. Detta förvaltades på bästa sätt under nästan hela SS3, det var frisk körning. Nu sket det sig när vägen och farten inte överenstämde. 3 minuter förvann och så var det ridå. Vi ska dock vara glada att det inte blev värre.

Sista sträckan körde vi bara igenom för att komma imål. Vi är trots det ganska grova misstaget mycket nöjda då det för en gång skull inte var tempot det var fel på.

Bilen fick besöka riktbänk och lite ny plåt får skarvas dit men vi ska vara redo för att leka lite på Staffanstorps Motorshow den 3 juni. Leka ska vi även göra i Eslöv den 12 juni och det finns viss risk att däckkontot kommer naggas i kanten.

Sydrallyt 2016

Vad säger man? Det gick fort in men sen tog det stopp. Längre rapport kommer.

Inför SSR

Vi kan konstatera att vi adimistrativt är redo för Sydrallyt. Kartläsare Hans-Daniel har löst ut licensen. Markus Ekdahl värmer upp den gode Steiner i Tingsryd så lite fart ska han väl ha fått innan lördagens aktiviteter. Förutsätter helt enkelt att Ekdahl har högre fart än en cykel.

NOA står på lyften och är snart på G igen. Det är ju trots allt en hel vecka till Sydrallyt.

Besvikelse igen i Simrishamn

Efter nederlaget i Anderslöv var siktet inställt på bot och bättring i Simrishamn. Det fanns några ljuspunkter i Anderslöv och de ljuspunkterna skulle förvaltas på bästa sätt. Var det i alla fall tänkt. Första sträckan var Bästekille. Detta är en sträcka som knäckt många skälvförtroenden genom åren. I år var den dessutom förlängd med 2 km vilket gav ytterligare några kilometer potentiella bekymmer. Vi bjöd inte på någon större dramatik vilket förmodligen berodde på att vi körde för långsamt. Trots att det i mitt tycke gick ganska dålig, vilket ofta är fallet, visade tiden att vi var bra med. Det fanns alltså potential till att det kunde bli bra i slutändan.

På sträcka 2 var det roliga över. Redan efter någon kilometer börjar det låta och banka från bakvagnen och bilen for halvt okontrollerat över hela vägen. Väl i mål kan vi konstatera att bulten till trelänkstaget gått mitt av och staget hänger och släpar i marken. Därav den bitvis totalt okontrollerade framfarten. Ridå igen. Tiden var precis som på SS1 klart gångbar och vi ligger 6:a i division 1 (det nya seedningssystemet) och 19:e totalt. Nu spelade det mindre roll för det var bara att dra för ridån och ge upp ännu en gång.

Nya tag kommer tas i Sydrallyt och då kommer Marie pga av jobb lämna över högersoffan till den numera blåslagna cykeldåren Hans-Daniel.

SS2 igår med trasigt trelänkstag.

Simrishamn på lördag

Det var inte mycket i växelådan som var helt. Det kunde man kanske räknat ut att varför skulle det vara medvind när det kan vara motvind. Oavsett så kommer vi till start i Simrishamn om än med en något modifierad plånbok. Apropå modifierad plånbok så hade länsman igår synpunker på Flyinges (i alla fall igår) snabbaste Volvoförares framfart på Limhamnsvägen.

Vad är på gång. Det är en fråga man kan fråga sig om man är intresserad av att fråga sig denna typ av frågor. Är det möjligtvis så att det är ett glatt gäng som tycker om att dricka kaffe och äta kakor en tisdagkväll eller ligger det mer än kaffe och kakor bakom? Planeras måhända en VM-start?

Årets första tävlingar

Premiären i Karlshamn med Karlshamnspecialen under annandag påsk blev en bra genomkörning för att köra bort den värsta rattrosten. Ekdahl den yngre skötte navigationen över den 6 km långa sträckan som kördes två gånger. Det gick problemfritt vilket dessvärre brukar innebära att det går lite för sakta. Vi var sexa totalt över den första rundan och följde upp med något liknande över den andra och blev mycket nöjda sexa totalt i en tämligen odramatisk tillställning. De ekipage som var före åkte fort, lite för fort för att vi riktigt skulle vara i samma tävling kan jag tycka. Hatten av för dessa.

Marie Ragntoft intog för första gången högersoffan i NOA i Anderslövsrallyt och frågan var om hon skulle bli imponerad eller besviken över förarens färdigheter bakom spakarna. 4 sträckor skulle köras två gånger på en mycket kompakt bana. Totalt 3 mil SS och lite drygt 8 mil totalt.

Vi började OK på SS1 som är en smal och knixig sträcka som har ett tufft parti där man kör längs med E65an. 8:a totalt efter en lite trevande inledning, men det verkade lovande för fortsättningen. SS2 var kort med sina 1,9 km men det spelar ingen roll hur kort en sträcka är, den ingår precis som alla andra och detta var en tuff prövning skulle det visa sig. Kändes riktigt bra fram till måslvängen där det blev stopp. Fick inte i backen och så rann det iväg en massa tid och vi dansade nu ner till sista plats efter att ha varit i princip långsammast av alla på SS2. Synd för jag tror vi hade en riktigt bra tid på G men tror gör man i kyrkan och där spenderar vi inte onödigt mycket tid.

Revanschen kom direkt på SS3 där vi var fyra totalt och nu fick till och med Marie dra efter andan när det var ytterst när att det blev sopor av hela härligheten. Fel fart, fel linje, fel växel men rätt inställning över ett krön höll på att sluta mot en av många pileträd på den sydskånska slätten. Lånar en bild från Henriks Rallyfoto från just SS3

Vi fortsatte i bra tempo även på SS4 som började på en bred fin väg och avslutades på en betydligt mindre krokigare slinga som var sinnesjukt halkig. Återigen fjärde tid. Vi kommer direkt i början av filmen på just SS4.

Nu spelade det mindre roll för i starten på SS5 gick tvåans drev i växellådan och det var slutkört. Trist för det hade varit en bra genomkörare inför nästa helg i Simrishamn. Tirup Service har lyft ner lådan och min far och Ingvar Hansson (mister AMC) är nu på väg att lämna den. Vad hade man gjort utan dessa herrar. Inte hade det blivit mycket biltävling kört i alla fall.

Gratulerar David Pettersson till segern. Vill också lyfta fram David "Plombo" som sportsmannamässigt tackar för en god match så länge det varade.

Karlshamn nästa

...premiär i morgon i Karlshamn. En sträcka två gånger blir förhoppningsvis en bra inledning och varmkörning av både bil och chaufför. Till höger sitter RS-specialisten Ekdahl och förväntar sig stordåd. Vad han då gör i NOA vet jag inte men oavsett så ska det bli fränt att komma igång och slipper vi jumboplatsen och kan bjuda på något som kan likna attack är jag mer än nöjd.

Innebandy...

... En märklig sport. Som kuriosa kan nämnas att Arlövs MC 1988 hade ett innebandylag i korpen. Vilka man matchat fram som ankare i detta lag är höljt i dunkel men Ingvar Hansson har säket svar. http://arlovsmotorclub.dinstudio.se/files/AMC_historia.pdf

Hade under studietiden på lärarhögskolan också ett korpenlag i innebandy där vår starkaste sida var efterfesten och förfesten. Spela innebandy kunde vi inte. Vid mer än ett tillfälle gick domaren in och avbröt matcher för att förklara innebandyns grundläggande regler. Vi var mer som ett glatt gäng som spelade under devisen "med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad"

Fortsatt stöd 2016

...från Minireningsverket BioCube. Läs mer på http://www.minireningsverket.se. Perfekt för dig som inte har kommunalt avlopp.

Lämnat vinterdvalan

Många djur går under vintern i ide eller på annat sätt gräver ner sig i myllan för att förhoppningsvis komma helskinnade igenom vintermånaderna. Detta har praktiserats sedan arternas fördelse och verkar på det hela taget vara en lysande strategi. Vi har under vintern anammat denna strategi men igår var det dags att lämna vinterdvalan och komma ut i det som borde vara vår men mest liknar höst/vinter. Dvalan verkar ha gjort gott för Volvon startade på första försöket och efter 5 månaders vila får det ses som ett gott tecken.

Nya fjäderben väntar på montering

Servicechef Ohlsson kan inte helt förlika sig med de nya reglerna som gäller för stänkskydd. Det mättes och konstaterades att "...de blir ju nåna riktiga jävlar, de kommer vi ju köra av när vi rullar av från släpet, snyggt blir det inte heller..."

Biträdande servicechef David får sättas på att konstruera något som inte är alltför anskrämligt. Han är nyss hemkommen från Willams F1 tester i Barcelona så något vettigt borde väl F1 kunna bidra med. F1 använder i och för sig inte "slaffselaffsar" i lastbilsstorlek men det kanske kan komma att införas där också på sikt.

Årets första tävlingar

Då är de första anmälningarna gjorda. Vi inleder årets begivenheter i Asarum med Karlshamnsspecialen och då är det Flyinges finest, dubble The-Kannan vinnaren, Daniel Ekdahl som agerar burkslav. Detta blir en bra uppvärmning inför Anderslöv och Simrishamn där Marie Ragntoft kommer att lotsa. Vi hade bra tempo vid ett par tillfällen förra året och förhoppningsvis har inte taktiken som bygger på att inte göra någonting varit ett hel felaktigt val.

2016

Välkomna till 2016. Vi ligger i ide men det ska förhoppningsvis hända lite framöver. Nya fjäderben är beställda som enda uppdatering. De gamla hade gjort sitt om man säger så.

En tråkig nyhet är att Daniel Borgqvist inte kommer att åka i år. Daniels bror (Björn) ska köra lite mer i år och i och med att Emmy skall åka R2 stod Björn utan kartläsare och då fick familjen gå före. Ett självklart beslut. För egen del ser det dock ut som om det löser sig med kartläsare även 2016 om inte alltför mycket helgjobb sätter käppar i hjulet för damen i fråga.